Klåda och allergi hos hund

Vid en veterinärundersökning är det viktigt att först utesluta parasiter genom att undersöka pälsen och huden på hunden. Om individen är negativ, letar man vidare för att få en uppfattning om man har en överväxt av svamp eller bakterier som orsakar en inflammation eller infektion som man kan börja att behandla. Detta görs efter individens behov där man kan välja på mediciner som verkar på hela kroppen (systemiska) eller endast lokalt där hunden har symptom. Hos de flesta hundar finns det en ”trigger” som gör att inflammationen/infektionen upprätthålls eller återkommer och den vill man finna för att kunna behandla orsaken och inte bara trycka ner symtomen.

När det kommer till allergi har man två stora grupper.

Atopi dvs en omgivningsallergi som ex kvalster, pollen, mögel och andra djur och födoämnesallergi mot framförallt proteiner i fodret. För att få en uppfattning om vilken typ av allergi det rör sig om bör man börja med att sätta hunden på en eliminationsdiet där hunden sätts strikt på ett allergifoder. Om hunden bli helt bra under tiden den står på allergifoder så arbetar man vidare genom att tillsammans hitta ett foder med en proteinkälla individen inte tidigare fått. Märker man ingen eller bara delvis förbättring efter eliminationsdieten så har man ställt diagnosen atopi.

Diagnosen atopi är en uteslutningsdiagnos vi kan ställa när man har uteslutit allt annat. I nästa steg vill man därför veta vad i omgivningen som hunden reagerar på. Detta görs genom ett blodprov eller genom ett intradermaltest (pricktest). Med hjälp av blodprovet eller pricktesten kan man sedan i flera fall (cirka 90%) starta upp en immunterapi vilket går ut på att man gör immunsystemet mer tolerant för det som individen är allergisk mot. Det som också bör nämnas är att vi i flera fall har en kombination av födoämnesallergi och en atopi.

När man sätter igång immunterapin tar det upp till ett år innan man kan utvärdera resultatet och fungerar detta bra är det något man fortsätter med resten av livet. Man säger att cirka 70% svarar positivt på denna behandling och för att vara realistiska innebär ett bra terapisvar att man kan sänka annan medicinering med 50% under ett år. Som tidigare nämnts tar det tid innan immunterapin har effekt och därför står de flesta individer på regelbunden medicinering första året då diagnosen ställts.

Det kan vara bra att veta att en allergi kan bli bättre och sämre under perioder och att individen kan få det man kallar skov. Under dessa perioder kan man behöva sätta in extra behandling mot symtomen. Det finns inte en behandling som passar alla. Därför är det viktigt att ägare, djur och veterinär tillsammans hittar ett sätt där det fungerar bra och att individen kan få en så symtomfri tillvaro som möjligt.

• Kom ihåg att hundar inte ska ligga och tvätta sig några längre stunder – de är inte speciellt renliga! Hundar ligger inte och slickar på sina tassar för de har tråkigt – när inget sker kan tröskeln för att slicka på tassarna vara lägre (oftast på kvällen eller morgonen) men de gör inte detta utan att det finns en orsak från början!
• Hundar ska inte bli röda i tassarna eller ha problem med klåda för att det är blött ute – de tål vatten!
• Vita hundar har inte röda tassar – detta är en missfärgning som oftast beror på att hunden slickat på sina tassar!
• Hundar med hängande öron har inte bekymmer med öronen på grund av detta – det kan dock förvärra ett redan befintligt bekymmer om öronen hänger ner!